Att bli forskare

Vägen till att bli forskare är ju verkligen en sak som inte är helt självklart. För det första måste ju en veta vilken typ av forskare man vill bli, och därefter måste man ta reda på hur man specialiserar sig på det området, och sedan hur man faktiskt kan bli forskare.

Vanligast är när man ska bli forskare att man läser naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, eftersom det ofta krävs en hel del kunskap om jorden, kroppen och matematik när en ska forska. Därefter kan man faktiskt söka till Forskarutbildningen (vanligen är det också bra om man studerat på universitetet innan så att man har fullständig kompetens i det ämne man vill forska i). För att bli antagen till forskarutbildningen måste du ha en särskild behörighet, en behörighet som innebär olika ämnen på olika universitet. Det är också en antagningsnämnd som bedömer om du har förmågan att klara utbildningen. En forskarutbildning pågår i fyra år på heltid, och under denna tid läser du in kurser, går på semenarium och skriver avhandling. Du kommer också ha en egen forskningsuppgift som du kommer att behöva lägga mycket tid på, och den räknas sedan som själva avhandlingen.

Det är minst sagt spännande det här med forskning, och trots att man skulle tro att många vill bli detta, är det nog fler som drar sig för det snarare än faktiskt gör sin dröm till verklighet. Antagligen beror det på att man är lite rädd för vad det innebär att forska, och inte vågar ta steget.


Att vara forskare anses inte alltid som coolt, men visst smälter man lite när Phoebe träffar forskaren David i Friends?